Han fyller 21 år idag också, mannen. Gammal som gatan och det gör att jag med mina ynkliga 18 år känner mig ganska så pyttig. Så pyttig att jag faktiskt fortfarande spelar The Sims. Jag har gjort revolt och vägrar köpa trean, men istället slår jag till på ett expansion pack, till tvåan, som jag spanat på i ett år men tyckt det var för dyrt. Nu när priset sänktes slog jag till.
På bussresan hem kände jag mig så nöjd, lyckan var obeskrivlig. Installationen gick bra, allt gick fint! TILLS... jag skulle börja spela. Simsarna syntes inte. De FÖRSVANN! Jag skrek, grät, skrek lite till och mordhotade datorn minst 4 gånger. Jag ringde mannen. "Installera om" sa han och det är precis vad jag gjorde. Felet försvann inte. Och eftersom mina tidigare spel aldrig krånglat ska jag till affären och försöka byta det nya spelet idag. Håll tummarna för att jag lyckas.
Nu ska jag baka muffins.
Sötsliskig bild på mannen & mig
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar